2009-11-17

24-1... ungefär

Någon gång per termin försöker vi ha en 24-1 i vårt vardagsrum (typ ett dygn av oavbruten bön). Reflektioner:
  • Gud är inte Bamse
  • Stökighet hjälper bönelivet
  • Jag ber annorlunda nu än jag gjorde för 2 år sedan. Paradox. Det var roligare förr, men kanske snäppet ärligare nu. Kombination kanske att föredra?
  • Broder Lorens är vis.
  • Kollektivet behöver bli bättre på att kommunicera, men de två som kom var goa och varma. Som O'boy ungefär.
Det var fantastiskt att be ihop. Även om vi inte hann snajda till rummet till att bli så kreativt som vi tänkt, eller kommunicera med vänner tillräckligt så att vi inte blev så många som hängde på var det ändå mycket gott. Hur ofta ber man 3 timmar på en dag? Not me.
Vi drar ihop något liknande i vår.
Välkomna!

2009-11-15

Join the paltkoma!

Ikväll har vi ätit palt! Det var ballt.

Efteråt vid diskbänken sammanfattade Henrik träffsäkert upplevelsen:
"Show me the meaning of being hungry!"

2009-11-04

Över Ryavägen

Det är november och det är kväll. Vi sitter i ett hus med två våningar i ett område med ungefär likadana hus. Tänk er att ni flög över det här lugna medelklassområdet med gångvägar upplysta av gula gatlyktor. Vad är det som händer här? I kväll? Många sover nog, för klockan är 23.36, och var dem är i drömmarnas värld låter jag vara osagt. Jag tror en ganska stor del tittar på TV. Vad är det på TV tro? (går in och kollar på svt.se) På ettan är det "Livet i fagervik". "Dramaserien Livet i Fagervik är en serie med humor och hjärta som kretsar kring ortens advokat Johan och hans receptionist Annika. Tillsammans löser de lokalbefolkningens juridiska dilemman, både stora och små." Ha, det skulle ju kunna vara en dramaserie om livet på Ryavägen. Och om folk sitter och tittar på den här, skulle dem se sig själva, som sitter och tittar på ett program om sin egen ort, där folk sitter och tittar på tv. Som en spegel. Speglar utbudet på TV generellt nutidsmänniskan i Sverige? Hrm, jag tror i alla fall att alla extroverta artister i rutan blir förebilder, typ exempel på hur man kan och ska föra sig socialt. Vad är det på tvåan då? Virtuell perfektion: "Jakten på ett virtuellt paradis blir mer och mer vardag för många människor." En sak är ju klar, att internet har tagit en stor plats i Svenskars liv, och sålunda kommer tv-program som speglar detta. Det är sorgligt i fall datorn blir en mur att gömma sig bakom, så att man slipper möta människor, det är lyckligt om tekniken hjälper oss att kommunicera med varandra. En sista aspekt om mediautbud: I dag när jag var hos min farmor stod radion på i köket. Jag tänkte att för en ensam människa kan nog radion vara ett sällskap. (Jag skulle föredra P1 eller P2 före en del andra kanaler). Men jag föredrar riktig närvaro och kontakt.

Nu kanske någon stängde av tv och gick för att borsta tänderna. Det ska jag göra.

2009-11-02

Höststädning!

Hösten anledde för några veckor sedan och vi välkomnade den med en ordentlig höststädning!

2009-10-25

FINAL!

Förra några inlägg sedan svamlade ju jag om min och mina vänner Jon och Stefans tokiga helg då vi var med i en tävling som gick ut på att göra en film på givet tema under 48 timmar. Här kommer två uppföljningsnyheter till det inlägget:
1. Filmen är nu uppe på nätet! Kolla här eller nedan
2. Vår film har gått till final! Onsdag 4/11 blir det jippo i Köpenhamn.



Love.
/David

2009-10-12

Skriva ut, skriva av sig, skriva på nytt

Papperet är vitt och på vår lilla svarta anslagstavla i köket har Krister skrivit "möjligheternas tyranni". Visst kan man bli låst av att det finns så mycket möjligheter och så blir det ingenting, eller så får man dåliga känslor för att man inte får veta vad som hade hänt om man hade valt det andra... Men jag känner faktiskt den positiva sidan nu av att papperet ligger öppet, som ett böljande fält att flyga över och skapa saker på.

Visste ni att båda mina föräldrar är utbildade journalister? Jag är ganska säker på att det var där de träffades till och med, och det ena ledde till det andra som i sin tur ledde till att jag blev till. Fantastiskt. Så utan journalistik, ingen Henrik. Och som om det inte räckte med att jag har det i blodet och borde kunna skriva saker så har jag också bott tillsammans med en utmärkt och trevlig journalist, Kristoffer! Han var redaktör på den utmanande och obetvingliga kristna tidskriften SUK.

Nu är det så att Kristoffer har skickat ett e-mail till mig, som svar på ett sms, vilket har glatt mig mycket. De övriga (förutom Emma) här hemma har också fått en helig kyss av redaktören. Undrar hur en regelrätt helig kyss ser ut? Jag antar att det är en puss på kinden Paulus syftar på. Resa fick en av Krister. Jag fick ingen men en vacker dag tror jag att även jag får en helig kyss.

Jag tänker på tungan, utan tunga inget tal. Tänk hur många olika läten vi formar hela tiden med den? Utan att man tänker på det. Min pappa brukar säga att när man väl har lärt sig att cykla så tänker man inte på hur man gör. Jag tror att mycket av hur vi beter oss har lagt sig på samma sätt. Jag tycker väldigt mycket om att spela tennis och squash och badminton. Och i spelet att få känna hur jag kommer rätt med kroppen och träffar rätt med racket. Om ni har spelat någon gång har ni säkert känt att det går knöligt i början, men sen när man har värmt upp så brukar det bara sitta där. Det är skönt. Det kan dock behövas lite hjälp i början. Som att typ få hjälp att gå in på rätt stig, så man inte tränar och tränar på en mer eller mindre felriktad stig. Det kanske inte spelar så stor roll för vissa, men jag tycker i alla fall att det är väldigt skönt att röra mig harmoniskt och slå med ett racket på en boll.

En annan sak som jag har tänkt på i dag är att jag har haft ett "innehåll" i mig som jag har velat uttrycka i ett brev. Tänk er att ni vill säga något på ett språk ni inte kan, men bara är full av vad ni vill säga. Det kan vara ganska frustrerande, men jag tycker mest att det är väldigt skönt att veta vad jag vill säga, och sen bara försöka få ut det, få ut det utan att bry sig allt för mycket om grammatiken eller orden. Men om jag lyckas behålla känslan av vad jag vill säga brukar jag till slut kunna hitta ett ord, eller en mening som beskriver "innehållet". I stället för tvärtom, då man kan orden och språket, men inte har något att säga. Huu. Min pappa skulle nog inte bli allt för förtjust i att jag inte i första hand bryr mig om om jag stavar rätt och så, men jag tycker ända att det är viktigare med andemeningen än orden och grammatiken.

Kanske kan man dra en parallell med att kunna slå bollen dit jag vill och få ut det jag vill ha sagt. Och en annan grej som jag tycker är grym, är att våga missa, få prova sig fram på det vita papperet.

/ Henrik

2009-10-04

...och 2/5 gör film!

Medan Krister, Resa och Henrik finns i Amsterdam så upplever jag (das ist David) och Emma
lite av en FF-känsla i huset. Igår köpte vi pizza.

Jag är tillsammans med två goda vänner och vapendragare i helgen med i en filmtävling vid namn "Videomaraton 2009". Konceptet går ut på att man under 48 timmar skapar en film på ett givet tema. Kl. 12 i fredags utannonserades årets tema: "Syndabock", och om mindre än fem timmar ska våran film lämnas in. Även Emma har i allra högsta grad varit aktiv i filmfixandet - skådespelare.

Jag har sen i fredags sovit 4 timmar men det är det verkligen värt när vi i slutfasen av redigeringen kommenterar filmen med: "Den är allt lite arty, fast på rätt sätt". Pretto? Inte vi.

Kanske dyker den färdiga filmen upp här?